Löptider – härliga tider!

Faktiskt!
I dagarna har det blivit flera samtal med vänner och bekanta om just löp och hanhundar. Jag vet att många hundägare som har hundar av båda könen upplever tikens löpperiod som jobbig, både för hanhunden och därmed även för sig själv.

Hos oss är det vanligtvis lugn och ro under tikarnas löp. Otroligt skönt för både oss och pojkarna! Oftast delar man på hanar och tikar när löpet startar och det har även vi gjort förut, men det har varit väldigt missnöje från hanhundarnas sida och de blev så uppspelta om tjejerna gick förbi dem hemma eller om vi rastade hundarna på samma ställen – det var flås, tjut och gnäll och ett evigt sniffande. Så vi la ner detta. Hanhundarna fick helt enkelt vänja sig vid att vara ihop med löptikar och vi delar inte på dem förrän ett par dagar innan höglöpet. De är betydligt lugnare än tidigare. Är de på och sniffar mycket på tikarna, brukar tjejerna snäsa av dem på ett bra sätt och hanarna lägger av med det de håller på med. Höglöp är inte heller något bekymmer – hanarna får lite mer motion och hjärngympa och får äta mycket BARF, främst ben med mycket kött på så att de kan pyssla med matintaget en bra stund istället för att slafsa i sig färskfoder i ett par nafs. Sen får man även vara noga med att städa ordentligt och byta tikarnas filtar, fällar och övriga textilier ofta så att höglöpslukten inte blir starkare än vad den redan är.

För tre veckor sedan fick vi hem en unghane på 11 månader och han har också varit jätteduktig under löpen! Hans mamma Lillan har löpt i 1½ vecka när han kom till oss och han har knappt brytt sig. Sedan började Nessa löpa och första löpveckan kunde han utan problem sova med henne och oss i sovrummet. När Nessa var i höglöp drog Maya och Asta igång med sina löp och det har varit ytterst lite pip och tjut från hans sida. Och då är han ju inte heller van vid löptikar alls i princip. Han är hur lugn som helst från morgon till kväll, mot natten kan han gnissla lite och böka, så jag har sovit med honom i hundrummet som är helt löpfritt och då har han varit helnöjd och cool. Så duktig lite pojk!

Måste poängtera att alla tikar har olika längd på sin löpcykel och har olika tider för höglöp. Löpcykeln kan även skilja från löp till löp hos samma tik. Naturligtvis är det en förutsättning att man har full koll på sin tiks löp för att man ska kunna ha hanar och löptikar tillsammans under en del av löpet.

MayaTenno

Home, sweet home!

Borta bra men hemma bäst – det är alldeles riktigt!

Sent igår kväll var jag äntligen hemma i lilla Töre efter tre fullspäckade dagar på resande fot. Hundarna blev förstås överlyckliga när de såg mig och jag blev så glad över att få pussa på dem igen ❤ Har ju saknat dem så!

Nero och Nessa fick bekanta sig med varandra och tycke och kärlek uppstod, så nu hoppas vi på småttingar i början av juni.

2N

I fredags passade jag på att hälsa på Tiger /RW Crouching Tiger/ och hans husse Damir när jag ändå var i någorlunda närhet. Det blev förstås att ta nya kort på den randige. Han är så fin och så otroligt trevlig, vilken hund!

1

3

Iris och Nero fick också agera modeller, man får passa på när vi väl ses vilket tyvärr inte inträffar allt för ofta. Först ut RW Cloudberry Kiss ”Iris”, två äpplen hög, haha!

6 7 8 10

                 SE UCH The Kids Best Friend’s Dark Knight ”Nero”

12 13 16På vägen hem i lördags, stannade jag till hos Jonas och Lotta i Nordmaling på kaffe och valpmys. Lillen blev ju leveransklar då och fick följa med mig till snöiga Norrbotten. Nu kan vi stolt presentera Tyrara’s King Of Hearts ”Casper”, en Staffordshire Bullterrier 😀

Casper3

Tack alla för de här dagarna, nu är batterierna påfyllda med positivitet ❤
Nu är det massvis med spännande saker att se fram emot! Härligt, härligt!
Och Maya började ju löpa idag vilket innebär att matte får planera ännu en roadtrip 😉

Jag ska ta och gå igenom bilderna på Dunder som jag tog när jag stannade till hos Linda på vägen ner, snart lär de också dyka upp på både FB och bloggen.

Påsken

Vi bjöds på fint väder under påskhelgen. Så skönt att känna värmen från solen och se snön försvinna mer och mer! Det är dock massvis med snö kvar ännu, men men. Inte länge kvar till barmark nu!

Rastade kameran under påskdagen, här kommer en bildbomb 🙂 Hade Lilleman lös för första gången sedan han kommit hit och det gick jättebra. Fick även störningsträning på köpet då ett gäng skotrar passerade oss. Jag tog fram en Kong-boll och bad honom stanna och där stod han med fullt fokus på mig och bollen trots att de körde sakta och pekade på honom och pratade om hur söt han var. Duktig liten hund!

1 2 3 4 5 6

2 3 6 7 10

1

1 2

Det blev även en hel del plugg. Fick tillgång till lärplattformen i helgen och betade av första delen. Har startat med del 2 och bävar redan inför kursavslut, det är ju så kul att man inte vill att det ska ta slut! Nåja, vi får förhoppningsvis valpar då, så jag lär ha en hel del att stå i ändå.

Imorgon ska jag packa och fixa inför min och Nessas resa. Misstänker att jag i vanlig ordning kommer att ta med oss alldeles för mycket saker. Men hellre för mycket än för lite, eller hur? Får absolut inte glömma kameran – har ju tänkt hälsa på valpköpare som bor efter vägen och passa på att ta nya kort när man väl ses. Och fota fina Nero och hans vapendragare Iris såklart!

DIY

Igår byggde jag en hundsäng av en spjälsäng från Ikea (Hensvik) som jag köpte på vår lokala Köp&Sälj sida på FB. Tycker den blev jättebra! Tog bort ca 1/3 av långsidan och förstärkte sängens framsida med en bräda samt fixade ordentliga fästen till sängbotten. Den är ju gjord för ett barn på max 20 kg och här kan lätt 3 st amstaff à 25-33 kg var klämma sig in i samma bädd. Jag, Asta och ”Lilla Gubben” (den namnlösa stackaren) provsatt i sängen igår och den höll 🙂

AstaPuh

Funderar faktiskt på att göra liknande ”bäddar” till valparna sedan. Vi gör inte om misstaget med Bia-bäddar som de små monstren bara tuggar sönder. Skulle dem tugga på spjälsängar, är det ju inte hela världen, en begagnad kostar en bråkdel av Bians pris.

Ikväll har Lilleman varit på en premiärtur med lätt kätting. Storebror Bobbos sele satt som ett smack på honom. Han var jätteduktig och såg ut att tycka att det var roligt, nu får han DW på sitt schema några gånger i veckan. Har dragit med nästan alla hundar ikväll, gamlingarna fick bara hänga med och strosa runt. De har redan tagit natten och sover så gott. Lillen har däckat i nya sängen, känns nästan hemskt att gå och väcka honom så han får komma och sova med oss i sovrummet.

Puh säng

Nåja, jag får väl vara en hemsk matte och väcka den sovande amstaffpojken så jag också kan bädda ner mig och läsa en stund i avelsboken.

Genetikkursen startade igår btw, det är sååå mycket intressant läsning! Jag känner att jag inte kan pausa avelsboken nu när jag är halvvägs igenom den. Måste skynda på och läsa ut den snarast.

Hej mitt i natten!

Tar en liten paus från läsningen i SKKs relativt nya bok ”Hundavel i teori och praktik” som stått orörd i bokhyllan i några månader. Jättebra bok, kan varmt rekommendera den till uppfödare och andra avelsintresserade!

Ja, vad gör jag uppe såhär dags egentligen? Jag råkade somna i soffan vid halv nio ikväll och vaknade 2½ tim senare… Blev tvärtrött och skulle bara vila ögonen, det gick ju bra med det! Hade förmodligen sluppit förstöra dygnsrytmen om jag inte varit lika tjurig, men nu är jag ju det, så det är bara att ta konsekvenserna. Jag tänkte städa grundligt i hundrummet vid lunchtid. Då fick jag syn på fondväggen bakom sängen som jag för femtioelfte gången skulle behöva torka av. Visst, tapeten är tvättbar, men kanske inte hur många gånger som helst. Den har suttit i just över 1 år och redan blivit lite solkig på vissa ställen där jag brukar torka av den som oftast. Funderade tidigare på att tapetsera om och klarlacka fondväggen och måla resterande väggar vita, men det skulle ju bli ett större projekt. Så jag körde en quick fix och satte upp panel bakom hundarnas säng istället. Blev riktigt bra! Tog sin lilla tid men det var det värt. Nu är det lättstädat och fräscht 🙂

För en vecka sedan blev jag klar med SKKs distanskurs Beteende Hund. Nu känns det nästan lite tomt på något sätt, har ju vant mig att gå in på utbildningsportalen nästan varje dag och läsa och delta i diskussionerna. Jag har av en slump hittat en distanskurs i populationsgenetik som jag tänkte hoppa på. Beteendekursen var intressant och kul, men ingen utmaning direkt då jag besitter en hel del teoretisk kunskap och erfarenhet sedan innan, diskussionerna har varit mer givande då man fick ta del av andras synsätt och tankar kring ämnet. Nu vill jag har mer tuggmotstånd faktiskt! Genetikkursen och kurslitteraturen är på engelska dessutom, blir ju hur bra som helst!

I onsdags kom jag hem med nytillskottet – Lillans son från senaste kullen, Fervens Fera Reaper’s Wrath. Han har inget 100%-igt fastställt tilltalsnamn än då vi inte riktigt vet vad vi tycker om det tidigare, så det får jag återkomma med senare. Han är enormt lik storebror Bobbo, både till sättet och utseendet. En riktigt härlig prick!

De senaste dagarna har gått åt att introducera honom till våra hundar och vår vardag. Han har redan lärt sitt att klättra upp på köksbordet, haha! Får bjuda på ett kort från tordags morse då han satt på bordet och tjurade i väntan på frukost. Kolla in dreglet!

2

Nessa borde komma in i löp vilken dag som helst. Och då är det bara att planera inför parning 😀 Maya ser ut att vara på G hon också, men känns längre bort än Nessa. Det blir toppen med någon veckas mellanrum mellan ev. valpningar. Jag var nästan lite orolig över att de skulle löpa samtidigt.

Nu ska jag återgå till min bok och sedan prova tvinga mig själv att sova eller åtminstone vila i ett par timmar så jag orkar med morgondagen. God natt!

Och nu är det vår!

Hålla bloggen vid liv är definitivt inte min starka sida. Om ni tycker att det går onödigt längre mellan inläggen här, kan ni följa oss på Facebook där jag uppdaterar betydligt oftare https://www.facebook.com/KennelRuffWood, eller på Instagram @RuffWoodAST. Sedan har jag även vintern att skylla på också – tråkigaste och mest oinspirerande årstiden. Men nu lyser solen och vi vaknat ur vinterdvalan 🙂

Hemma är det vårstädning- och rensning som gäller just nu. Valprum #2 ska renoveras och inredas. För tillfället används det rummet som förråd för ja… jag vet inte vad egentligen, lite av varje. Som jag garanterat inte skulle sakna om jag bara körde iväg kartongerna till tippen. Det ska hur som helst bli skönt att få det rummet färdigt så vi också får ett extra gäst- och hundrum då vi inte har valpar. Jag har redan börjat smyghandla saker till det rummet, älskar verkligen att renovera och inreda!

Det är helt ljuvligt ute och vi försöker ta vara på soltimmarna. Man märker att hundarna längtat efter våren lika mycket som mig. Nu saknas bara barmark och grönska!

4

1

5

Daniel köpte hem torrfoder igår. Bra att ha om man skulle glömma bort att ta fram och tina färskfoder. Jag var givetvis tvungen att plåga Asta lite efter att ha sett utmaningen på FB!

1

Hösten är här!

Det känns som att vi börjar återgå till normal vardag efter att ha varit ur fas ganska länge. Det går inte en dag utan att man tänker på Sparky… Och det gör ännu så ont.

Inga större framsteg i hans fall. Blev uppringd av en polis förra veckan som fått ärendet på sitt bord. LS var inte på plats under veckoslutet, så dem ska jag försöka få tag på under veckan för att se hur det blivit med deras funderingar på åtalsanmälan.

Förra helgen sov min lillasyster över här. Hon skulle följa med på årets sista officiella utställning i Finland. Jag tycker det är jätteroligt att hon intresserar sig mer och mer för hundar och även utställning. Jag kanske har en blivande juniorhandler? Vem vet!

Det blev ett bra avslut på handlingen för min del. Jag ställde i vanlig ordning Virves staffar och tog hem både Bästa Tik och Bästa Hane. Fina Ronja fick äntligen det efterlängtade championatet, vi som haft en ”fin” samling av Reserv-CERT på sistone.

4

1

Bobbo följde med mest för att träna, men slog till med att vinna Öppen Klassen med EXC och CK och slutade som 2a Bästa Hane med R.CERT. Inte illa för prickiga nosen ❤ Längtar tills han får mer pigment så vi han bjuda på ordentlig konkurrens! Det har iofs ändå gått över förväntan de gångerna jag visat honom, med EXC och flera klassvinster. Plus den gången han och Nessa (som då blev BIR) blev inbjudna på examination av en ny rasdomare i Finland. Så jag ska absolut inte klaga.

2

Moffa Tens sista show för i år var i Överkalix helgen innan. Gamlingen sparade inte heller på krutet och blev BIR-Veteran, Bästa Hane och BIR! Hoppas han är lika pigg och fräsch nästa år, han tycker så mycket om att följa med och visa sig 🙂

01

I Överkalix blev det även att visa staffar förstås. Såklart Jonas och Lottas fina uppfödningar. Valpen Troj blev Bästa Hanvalp och BIM-Valp. Och så visade jag min favorit Nero som vann en stor Öppen Klass med CK och sedan showade hem Bästa Hane, CERT och BIM! Visade Josefines sockersöta junior Siri också, som fick EXC och 2a placering. Här är ett skrytkort på tjusiga Nero. Nu har vi bara ett CERT kvar!

4

Denna vackra bukett kom med blombudet som tack för hjälpen från Tyrara’s gänget. Jag blev ju alldeles rörd ❤ Tak än en gång fina ni!

Blommor Tyrara's

Emellan utställningarna hann vi med kennel BPH också. Jättekul som vanligt och vi är så tacksamma över våra duktiga valpköpare som var med och mentalbeskrev sina hundar. Nu har nästan alla (alla utom en) inom Sverige boende RW-hundar gjort BPH – hur bra som helst ju. Uppfödarhjärtat slår dubbla volter för våra fantastiska valpköpare!

3 4 7 8 10 12 16

Annars så njuter vi av hösten, helst av allt till skogs. Jag skulle lätt kunnat haft september året om! Ska efterlysa nya älgklövar så hundarna får träna lite mer på viltspår, var ju ett tag sedan sist. Så får vi se om det blir en tripp till Sangis för viltspårsprov senare i höst.

1

 

Tiden går

Och snart har det gått en hel vecka sedan finaste Sparkinsson miste sitt liv på ett alldeles för makabert sätt… Det är många tankar som snurrar i huvudet, många känslor som man inte vill ha i kroppen, och många frågor som man vill ha svar på som äter upp en inifrån. De som bär ansvaret för Sparkys lidande och död kan skatta sig lyckliga över att jag har mina älskade hundar, de håller tillbaka alla dumma tankar hos mig.

För någon dag sedan (alla dagar flyter lätt ihop just nu pga sömnbristen) hämtade jag ut tjejernas dragselar som de fick inviga igår. Det är underbart att fly till skogen en stund och bara vara med hundarna, andas frisk luft och rensa tankarna. Hemma blir jag så rastlös, det bara kryper i kroppen av all negativ energi man blivit påtvingad, så det är skönt att få något utlopp för den. Asta tyckte iaf väldigt mycket om Drag Weight, det var första gången hon fick prova dra med en liten kätting och var så duktig så!

2 1

Idag blev jag uppringd av en journalist från Norrbottens Kuriren som hade några frågor kring Sparky och hans död. Hon ville skriva en liten artikel om honom, och det fick hon för min del. Jag vill ju att ännu fler ska få upp ögonen för vad som händer en hund i en varm bil, och uppmana hundägare att inte lämna sina hundar i bilar och att folk agerar om de ser en hund i en varm bil.
Artikeln publicerades ikväll och finns att läsa HÄR, den kommer även ut i papperupplagan imorgon.

Kvällen spenderades i skogen med hundarna som sover gott just nu. Jag hoppas att vi också kan sova normalt någon gång. Man blir inte direkt utvilad av att blunda i några få timmar, hjärnan vägrar stänga av och man kan inte sluta tänka på Sparky och vad han fått utstå. Stackars, stackars hund…

Sparky SAndra

I söndags fick jag iaf ett intressant samtal. Hoppas att fler rätar ut ryggen och lyfter på luren. Det är Sparky som är offret i det hela, gör rätt för hans skull!

Over and out

Somewhere over the rainbow…

…springer nu Sparky på de gröna ängarna med andra vackra hundänglar.

Hans sista tid i livet var dock allt annat än vacker.

I onsdags fick jag ett samtal från Djursjukhuset i Gammelstad och blev mycket förvånad när jag hörde Sparkys matte i luren, som med gråten i halsen talade om för mig att Sparky måste avlivas. På en hundradels sekund hann flera möjliga orsaker till avlivning flyga genom min hjärna, allt utom värmeslag. Jag fick höra att Sparky blivit överhettad. I en bil. Som han spenderat 5+ timmar i. Jag bröt ihop totalt för en liten, liten stund, men samlade mig och bad om att få tala med veterinären. Det var Karin som tog emot honom, och hon berättade om att Sparky var så pass illa att avlivning måste ske. Han miste sina sinnen, utom viss känsel kvar. Han var blind och svårt hjärnskadad. Han krampade och gnydde av smärta som han fortfarande kände…
Han alltså andades i alla fall, men att andas är inte detsamma som att leva… Jag vädjade om, ifall med inte skulle innebära förlängd lidande för Sparky och iom att det ändå tar en stund att genomföra proceduren, att Daniel (som befann sig endast ett par minuter från Djursjukhuset) skulle få vara med och ta farväl av Sparky från oss båda men även bli informerad om vad som hänt.

Det finns inte ord nog att beskriva hur ledsna och sorgsna vi är. Hur arga vi är över att detta överhuvudtaget skett. Hur ont det gör i oss när vi tänker på hur svårt Sparky plågades i den hemska hettan. Denna sommar har varit varmast på länge och det har gått ut bl.a. klass 2 varningar pga värmen. För att inte tala om all information som cirkulerar om att inte lämna hundar (och/eller barn) i bilar. Sparky har varit i bilen från ca kl.7 på morgonen till efter kl.12. Alltså i 27 till 30+ graders värme utomhus. Hur varmt det var i bilen vill jag inte ens tänka på!

Veterinären har anmält detta till Länsstyrelsen.

Denna hemska, vidriga händelse har väckt mångas reaktioner och upprört hundratals såväl hundägare som djurvänner och alla normalt funtade personer. Många är ledsna för Sparkys skull och sörjer med oss.

Det som gör det ännu svårare att på något sätt försöka acceptera faktumet att Sparky gått detta fruktansvärda öde till mötes, är att vi inte får någon slutgiltig klarhet i händelseförloppet under onsdag förmiddag då Sparky befann sig i bilen och plågades svårt. Jag fick höra samma kortfattade version av Sparkys matte och veterinären. I efterhand har det dock tillkommit flera ändringar och det är, helt ärligt, väldigt svårt att lita på någonting längre. Det är två personer som ska veta hur och varför. Men vi får inga raka och konkreta svar. Vi vill veta VARFÖR Sparky hamnade i bilen den dagen. Att ett enkelt ord på 6 bokstäver kan vara så svårt att förstå! VARFÖR!

Detta blogginlägg, samt inläggen om Sparky på både min privata och vår kennelsida på Facebook skrivits endast i informationssyfte. De har inte tillkommit för att söka uppmärksamhet och sympati. Vi är väl OK, vi lever till skillnad från Sparky. Vi plågas, men på ett helt annat sätt, vi plågas av oklarheten i händelsernas förlopp och de obehagliga bilderna vi ser framför oss när vi tänker på Sparkys lidande. Vi vill att folk ska (än en gång!) få upp ögonen för vad som händer med hundar som lämnas i bilar under sommaren. Varje år dör flera hundar pga värmeslag i bil. Detta måste upphöra!

Vi hoppas att den/de som bär ansvaret för denna händelse ska få sitt straff. Och att de som håller denne/dessa om ryggen, ska vakna upp och förstå vad som faktiskt hänt med stackars hunden och tänka sig Sparkys enorma lidande och varför vi således är upprörda och har de känslor vi har för den/de ansvariga. Det är otroligt fult och lågt att försöka ta bort fokus från Sparky och svartmåla oss pga våra känslor. Vi är medvetna om att de två som vet hur allt gått till mår dåligt, men ingen av dem kommer någonsin må lika dåligt som Sparky tvingats göra i den heta bilen.

Vila i frid, underbaraste Sparky ❤ Någon gång ses vi igen!

SE UCH FI UCH Basic Blue All Sparks
2009.02.02 – †2014.08.06

Sparky1

 

Efter sol kommer regn

Vi har haft tropisk värme i flera veckor och i eftermiddag kom äntligen regnet vi väntat på! Underbart att få andas frisk luft och slippa vänta till efter klockan 21 med att gå långisar, cykla och DWa med hundarna! Hundarna var helt överlyckliga över att få skutta i den blöta mossan i skogen, de har säkerligen varit lika trötta på värmeböljan som matte. Det har verkligen varit omöjligt att få något gjort under dagarna i 30+ graders värme. Så vi har mest hängt inne i väntan på svalare tider. Såhär har hundarnas dagar sett ut mer eller mindre, under de soliga timmarna.

Bobbo 2014-07-25

Asta fyllde 1 år i fredags, det firades givetvis med lite extra gott i matskålen och ett köttigt märgben. Jag tvingade självklart på henne den röda festrosetten 🙂

1

Hennes födelsedagspresent blir dock något försenad, men förhoppningsvis dyker den upp under veckan. En WP-sele får hon, så vi kan börja med lite lätt dragträning.

WP sele

Liten Dunder växer på! Det har inte dykt upp något lämpligt hem till honom än, så han bor hos oss så länge. Han måste iaf vara den snällaste valpen vi någonsin haft hemma, han är bara så söt och go nästan hela tiden. Givetvis får han sina busryck då och då, men han är inte alls mycket för att tugga på saker och inredning som valpar brukar roa sig med, utan han är nöjd med sina leksaker. Han är inte heller beroende av att ha vår fulla fokus på sig själv, han kan roa sig på egen hand eller lägga sig och vila en stund i sin bädd, som Maya anser är hennes, haha! Det ser jätteroligt ut när hon komprimerar sig till en liiiten boll för att få plats i Dunders 50X60 cm Bia Bed. Här är några färska kort på Wunder-Dunder 🙂

1

1

Jag har anmält till förmodligen årets sista utställningar och ser fram emot en lugn höst. Förhoppningen är att göra viltspårsprov med några av hundarna, ska bli kul att spåra för domare igen, det var ju ett tag sen sist. Är lite smått sugen på rallylydnaden, så man har något att ägna helgerna åt under vinterhalvåret. Såg att det finns en träningsgrupp i Kalix som är bara ett par mil bort. Det vore ju kul att prova åtminstone. Bara jag nu lär mig skyltarna, det är mest där skon klämmer för min del.

Nåväl, timmen är som vanligt sen och det är nog bäst att jag ser till att vila upp mig inför morgondagen. Håller tummarna att det mulna vädret håller i sig, det får faktiskt gärna bli lite kallare, Dunder måste ju få inviga sin nya overall 😉